tisdag 27 december 2011

Köpte hela byn

Julfirandet blev verkligen Alternativt och Annorlunda, i ett soligt och vintervitt (men isigt) Korså Bruk.
Det började med att vi träffade Sonens sambos mycket trevliga och lättsamma mor och bröder för första gången. Modigt av oss allihop att satsa på gemensam jul, fast vi aldrig hade träffats förut, tycker jag.
Det kunde inte ha blivit bättre. Jo, förstås, saknade barn-barnen och deras föräldrar...men man kan ju sällan få allt samtidigt här i livet... Äldsta dottern med kär vovve anlände strax efter oss på fredags-eftermiddagen.
Glögg-kväll hos "Borgmästaren" som Sonen kallar mannen, som tillsammans med sambo, så gästvänligt bjöd in oss. Detta par från huvudstaden skulle hyra en stuga, i våras köpte de hela byn! Själva bor de v a helg i gamla Handelsboden, som de renoverat under 3-4 års tid! Ojojoj, vilket hem, vilket jobb de lagt ner! Så urmysigt!
På julafton var vi ute på julgransjakt (jo Sonen hade frågat om lov), medan flickvännen och hennes mor hade lite hår-pyssel för sig (kvar inomhus). Alla ungdomarna var överens om att vi skulle skoja med flickvännen, som är en Estet ut i fingerspetsarna. Den fulaste granen, med avsaknad av grenar nedtill på ena sidan, tre skeva toppar, bars till stugknuten. En jättefin gran ställdes in i Herrgården (som vi så generöst av hyresvärdarna fått låna hela helgen). Minen när hon, dvs flickvännens, förevisades granen, var obetalbar! Vi kanske skulle lägga ut den filmsnutten på YT?! Kunde bli en klassiker!
Efter att vi alla hjälpts åt att göra julmat och bakat Glödhoppar (mjukt bröd som steks i panna)intog vi Herrgården, där Sonen fixat ved och vi åt en underbar buffe' med en sprakande brasa, som värmde gott hela kvällen/natten (blev det för somliga). Se'n var det lek-och spel-time! Åh vad roligt vi hade! Det hela kröntes av besök av Borgmästaren och Borgmästarinnan samt två av deras ungdomar, som också kom med i "leken".
Allt kändes så spontant, jag tror ingen hade någon klocka på hela dygnet, utan vi åt när maten var klar. Inga julklappar. Ingen Kalle Anka. Ingen skinka. Men två sorters lax och Jansson. Mums.

torsdag 15 december 2011

En morska på drift

Varför flytta från en kär make och ett fast jobb?
Till en lika liten ort.
Nåja lite större är allt Filipstad jämfört med Smedjebacken, och med åtminstone dubbla utbudet av affärer och Vårdcentraler (!)
Någon kanske undrar. Jag kan undra själv ibland.
Det dyker upp nya "motiv" också efter ett tag.
Men den största anledning heter kärleken.
Ja, Anton tog mitt hjärta första gången jag fick träffa honom för 3,5 år se'n.
Då var han 14 timmar gammal.
Honom träffar jag oftare nu, när jag bor mycket närmare.
Så även hans underbara Lillebror!
Tack Maja och Johan för de fina barnen. Våra barn-barn.
Livets efter-rätt!
Vilken glädje. Som i tisdags på lucia-firandet på dagis.
Jag kom på mig själv med att "fån-le" under hela det underbara uppträdandet!
En stor eloge vill jag passa på att ge den suveräna personalen på dagiset Ulvarna (i Ulvsbyn norr om Karlstad) för deras finstämda, lågmälda, härliga insats! Imponerande!

söndag 11 december 2011

Lösningsfokuserad

Det kallar jag lösningsfokuserad.
Kommer ner i tvättstugan för att plocka ur mina 3 maskiner.
Fullt av vatten på golvet framför torkskåp och torktumlare.
Vänder genast och går och hämtar gummistövlar. Gör se'n det jag ska i tvättstugan, för 3 maskiner kan jag omöjligt hänga i min lägenhet.
Se'n felanmäler jag och njuter av att hyra!

fredag 9 december 2011

Visst är det skönt när man får rätt!
En fördel med att ligga hemma och vara sjuk, är att kunna ägna sig en hel dag åt en hel bok. Riktigt vältra sig i dess sorger och ge sig hän åt berättelsen.
Det har jag gjort idag.  En riktigt bra bok, i min smak. En självbiografi av Lotta Backman; ”Min ena mamma hette Ruth”. Bara titeln gör en ju nyfiken! Att jag dessutom fått boken av författaren, när hon lånade min lägenhet här i höstas, gör den ju för mig extra-intressant.
Åh, vad jag skulle vilja kunna skriva en så’n bra bok! Jag tror det blir en vacker dag.
Se’n vill jag bara säga till min arbetsgivare, om någon av er läser min blogg; klockslagen när jag skrivit stämmer ej; jag har aldrig skrivit på arbetstid! Kan inte tillräckligt bra ännu bara för att justera den lilla detaljen…
Så till dagens budskap; visst är det skönt när man får rätt. Jag läser rubrikerna i tidningen ”Skuldsatta upp över öronen”, Stor risk Europa exploderar” – Tacka EU för det.
Var du också en skeptiker från början och röstade NEJ?
Vad var det vi sa…

torsdag 8 december 2011

Visst är det skönt när man får rätt

En fördel med att ligga hemma och vara sjuk är att kunna ägna sig en hel dag åt en hel bok. Riktigt vältra sig i dess sorger och ge sig hän åt berättelsen.
Det har jag gjort idag. En riktigt bra bok, i min smak. En självbiografi av Lotta Backman (som är en erkänd konstnär se'n början av 80-talet med flera utställning både i Sverige och andra länder).
Boken heter "Min ena mamma hette Ruth". Bara titeln gör en ju nyfiken!
Att jag dessutom fått boken av författaren själv, när hon lånade min lägenhet här i höstas, gör den ju för mig extra-intressant.
Åh, vad jag skulle vilja skriva en sådan bra bok! Jag tror jag kommer göra det en vacker dag.
Se'n vill jag bara säga till min arbetsgivare, om någon av er läser min blogg; klockslagen när jag skrivit stämmer ej, jag har aldrig skrivit på arbetstid!
Kan inte tekniken än bara för att justera den lilla detaljen, det kommer.
Så till dagens budskap; visst är det skönt när man får rätt.
Jag läser rubrikerna i tidningen "Skuldsatta upp över öronen-tacka EU för det", "Stor risk Europa exploderar".
Var DU också en skeptiker från början och röstade NEJ?
Vad var det vi sa...

onsdag 7 december 2011

Alternativ jul.
I år ska det äntligen bli av.
Ingen stress, inga julklappar. Känns bara så skönt!
Jag är absolut inte ute efter att ge någon dåligt samvete.
Under alla år se’n jag fick barn har jag vid den här tiden på året redan handlat klart julklapparna.
Förra julen slog jag nog eget rekord, hade minsann ganska många klappar till barn-barnet och nog skulle det känts dumt om inte mågens familj också fick paket, åtminstone ett eller varför inte fler…
Eftersom barn-barnets mor, min ena dotter var hög-gravid, så märkte ju även jag att det bara blev för mycket.
Stackars Prinsen blev ju till slut så uppe i varv av alla nya saker att han inte visste på vilket ben han skulle stå. Nej vi pratade om det, dottern och jag , någon upprepning skulle det inte bli.
Sen har jag en son som arbetar skift. Eftersom han arbetar julaftonskväll kan han inte fira jul med syskonbarnen. De bor för långt ifrån varandra.
 Vi, min man och jag kände att det skulle vara lite trist för honom att inte få någon familjejul, ”bara” med flickvännen, som då dessutom skulle bli själv på kvällen. Trodde vi. Och bjöd dit oss.
Snart fick vi veta att hennes familj också ville komma till deras fina by, Korså Bruk, och fira jul.
Så nu ska vi fira en vegetarisk jul med några människor vi aldrig har träffat förut! Låter det inte spännande!
Äldsta dotterns ide’ att vi inte ger varandra någon julklapp, utan istället köper något till oss själva som vi önskat, den har vi tagit till oss.
För att köpa julklapp till någon man inte känner, tom aldrig ens har träffat, det skulle ju kännas lite knasigt….
Men barn-barnen då, det är ju 2 Prinsar nu. Jo klart vi ska köpa dem något, men det blir någon nyttosak, typ bilbarnstol, kanske inte så jättehäftigt paket….
Det blir mer som ett bidrag till familjen. Jag är säker på att de kommer få klappar så det räcker.
Jag kommer inte sakna varken prins-korv eller köttbullar eller skinka. Det kan jag ju i så fall äta när jag vill.

tisdag 6 december 2011

Tungt. Att andas.

Idag gick jag hem från jobbet vid 12. Lunginflammation. Det går över. Min ena syster har lungcancer. Det går inte över. Hon har ibland svårt och tungt att andas. Tänker på Dig, kära syster.
När man som jag, arbetar inom sjukvården och just på den Vårdcentral dit man vänder sig när man känner sig krasslig, då ska det mycket till. Sjuknärvaron är hög. Helst ska något värde vara "rödmarkerat" på lab.listan så man har svart på vitt (fast nu menar jag rött på vitt) att man verkligen måste sjuksriva sig och gå hem. Idag var det så för mig. CRP:n den så kallade snabbsänkan var på tok för hög (99), om nu det skulle vara någon tröst. Nu ska jag iaf vila mig frisk. Basta.

söndag 4 december 2011

LokaBrunn och MelissaHorn

Konferens på Loka, trevligt trots feber. Ansiktsbehandling, rödvin på rummet och se'n Kondomblomma. Det gamla tricket. Men för dem som aldrig sett eller hört om det; kul och förhoppningsvis uppskattat. Man trär en kondom över en plastmugg (med hål i botten). I muggen har man lagt brustablett. Snygg kruka med jord. Vattna och kondomen växer upp! Den stod sen erigerad hela middagen vid bordet.
Blev som ett tack för mig för gott samarbete under 1 år. Kändes bra. I februari tar vikariatet slut och jag vandrar vidare i livets outsägliga labyrint.
Sen var det helt fantastiskt att få lyssna till Melissa Horn i CCC (Karlstad). Först lite Tapas vid bardisken. Gratis om vi beställde på italienska. Tack Maja för att du håller språket vid liv, efter 10 år, fantastiskt. Se'n ordnade Lotta vinpåfyllning och mer tapas, det gamla kroglejonet har liksom varit med förr, och vet hur en slipsten ska dras.
Som uppmuntran fick vi varsin gul ros, som jag förklarade för dem som undrade hur vi fått-man skulle ju kunna tro att den skulle kastas upp på scen, men det var lite svårt från 17e raden. När jag se'n öppnade medhavd Loka från Brunnen, som skakats om i väskan och instinktivt höll den ifrån mig, varpå jag kanske duschade framförvarande, fick Maja ett hystersikt skrattanfall. Vilket ju alltid muntrar upp.