"..hjälpa mig upp?"
Vardagsdramatik i lägenhet!
Jag hörde ett svagt rop på hjälp, när jag satt vid datorn igår.
Eftersom balkongdörren var öppen trodde jag det kom utifrån, så jag gick ut och tittade och lyssnade, men inget hördes.
Så hörde jag samma rop på hjälp upprepas.
Var det någon som JAG skulle hjälpa upp?
Jag ropade och hörde något utanför lägenhetsdörren.
Jag kan bara tacka min intuition att jag inte slängde upp dörren, utan endast öppnade den på glänt.
Utanför dörren låg en kvinna. Hon blödde ganska ymnigt från ett sår i huvudet.
Hon låg så nära min dörr att jag bara kunde öppna den två decimeter.
Lutad över henne stod en relativt ung man.
Det tog ett ögonblick innan jag förstod att det var min granne som ramlat och att mannen var från hemtjänsten. Han var så lugn och fin och sa' att det ordnade sig. En arbetskamrat till honom kom med en våt handduk och de behövde inte mig. Kvinnan sa' "jag ropade på dig, men du hörde inte".
Jag har förstått att hon har Hemtjänst, både tidigt på morgonen och sent på kvällen. Då hör jag nämligen hissen stanna på mitt våningsplan och så hör jag svagt hennes dörr öppnas. Annars hör jag aldrig något från grannarna - det är bra ljud-isolerat när man knappt hör någon utanför sin egen dörr!
Vilken tur att hon hade trygghetslarm!
I min trappuppgång är det sk +55-boende, så om jag möter någon i trapphuset eller hissen som är yngre än jag själv brukar jag le och fråga om de är från Hemtjänsten och det är de oftast ;)
Ljud utifrån hör jag däremot ganska tydligt, får tyvärr oftast stänga även vädringsfönstret.
Inte pg a trafik, utan för att folk är högljudda.
Alldeles nyss övervägde jag att ringa polisen, då det var några som bråkade och det såg ut som om någon skulle bli knuffad i älven.
DET kommer jag inte sakna.
Bara att hålla ut, endast 10 nätter kvar!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar